Under slutet av 1400-talet kunde man köpa rustningar i stora mängder och ville en riddare ha en extravagant utrusning kunde smederna göra skickliga arbeten. I och med att behovet på rustningar var stort i Milano lockades flera begåvade smeder dit från hela världens hörn för att tillverka sådana.
Familjen Missaglia
Bröderna Tommaso och Dionigi Negroni från Ello, ett samhälle i närheten, bosatte sig i Milano och 1428 öppnade de en egen verkstad för att tillverka rustningar. Ett år senare beslöt Tommaso att köpa ut brodern från familjeföretaget för att driva det själv. Han bytte också sitt efternamn till Missaglia och efter bara några år blev Missaglias rustningar kända vid de flesta hov i Europa. Missaglia var också en av de första smeder som satte logotyp på sina produkter.
Skrå
Om du var smed och hade begåvning och målmedvetenhet var Milano den stad som gav flest möjligheter. I mitten på 1400-talet var det här man skulle bosätta sig om man var en duktig hantverkare. I andra städer fanns ofta ett skrå, en slags branschorganisation. Slog du dig ned som hantverkare i de städer där skråets regler gällde och inte blev medlem blev du utestängd.
Augsburg var även det en stad känd för sina varor i metall, men här fick en smed först arbeta i fyra år som lärling och därefter fyra år som gesäll, för att sedan godkännas efter ett utfört prov. Först då kunde han titulera sig mästare och öppna en egen verkstad.
I den sydtyska staden Nürnberg var det dock lättare att titulera sig smed, men skråets hårda regler begränsade mästarnas produktion genom att enbart tillåta dem att ha en lärling och högst två gesäller.
I Milano fanns inget skrå och därför kunde alla som var kunniga i affärer avancera utan problem. På så sätt kunde Tommaso Missaglia helt obehindrat öppna sin verkstad på rustningssmedernas mest kända gata Via Armorari och påbörja sin tillverkning av rustningar.