Galleri

Medeltidsmuseet

2008 fick jag i uppdrag att tillverka rustning och vapen till en stridande ryttare och en fotsoldat till Stockholms Medeltidsmuseums nya fasta utställning, som invigdes 2009.

Jag lade ner stort arbete på att göra en grundlig research utifrån det källmaterial som finns i Sverige och inom den nordeuropeiska kultursfären med avseende på tiden kring slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471. Efter att ha gått igenom källor i form av text, kyrkmålningar och skulpturer drog jag den slutsatsen att en stor del av de rustningar som användes hade tillverkats antingen av mästare vid olika nordeuropeiska centra för rustningstillverkning eller av smeder mer lokalt, i samma skola. Det finns inga konkreta källor med avseende på utvecklade rustningssmedjor i Sverige från innan den tidpunkt då Gustav Vasa inrättade en kunglig sådan i Arboga på 1530-talet. Men med hjälp av de relativt få konstkällor som föreligger kan man härleda vissa särdrag för vår region. Dessa särdrag har jag fångat upp i ryttarens rustning, för att illustrera en så typisk utrustning som möjligt. Särdragen från nordeuropeisk rustning tyder eventuellt på en någorlunda utbredd lokal tillverkning. Jag har i första hand utgått från svenska skulpturer och målningar. Dessa har givetvis, liksom även rustningsdelarna, i första hand utförts av utländska konstnärer, eller alternativt av utländska mästare verksamma i Sverige. Exempelvis den träskulptur som finns i Strängnäs domkyrka, som är tillverkad av Bernt Notke, en nordtysk mästare verksam i Norden under en sjuårsperiod. För fotsoldatens rustningsdelar har de få källor som finns i konst och text tolkats med stöd av samtida original.

strängnäs domkyrka benpansar 1470-tal

Ryttarens benpansar och kräfta är baserade på en mycket detaljerad träskulptur i Strängnäs domkyrka tillskriven Bernt Notke. När man studerar skulpturen ser man att konstnären måste tillverkat den med en riktig rustning som förlaga. Alla nitar sitter rätt och spännen och remmar är naturtroget utförda. Formen är i viss mån överdriven. Men i stort sett skulle den kunna användas om den var gjord i stål. Karakteristiskt för många bröststycken i Sverige är de typiska åsarna över bröst och skört som ofta även går ut på taskorna. En ås i mitten och två diagonala som bildar som ett kryss över bröstet. Armpansaren delvis baserade på en skulptur i Tillinge kyrka, men med tillägg av rundlar på armbågskoppen och för armhålan. Rundlarna är mycket vanligt förekommande på kyrkmålningar med rustningsmotiv från denna tid. Axelstyckets utformning är hämtad från ett samtida original. Även handskarna är baserade på denna skulptur och en skulptur i Hälsingtuna kyrka. Här ser man också en handsktyp som är väldigt vanligt förekommande i vår region jämfört med andra områden. Hjälmen är baserad på ett original som finns i Coventry i England. Anledningen till att jag valde den som förlaga var att det är relativt vanligt med toppiga hjälmar under denna period och coventrysaladen var det närmaste geografiska original som passade bäst ihop med resten av rustningen. Dolken är baserad på ett svenskt fynd tillhörande Livrustkammaren.

Fotsoldatens handskar är en reproduktion utförd efter en originalhandske hittad i Lund, som finns utställd på Kulturen. Den är av enkel tillverkning som kan vara lokal eller en massproducerad handske för export — som en borgare i en stadsmilis eller en bondesoldat kunnat komma över. Samtida bildkonst visar lösningen med maljotyg över fingrarnas ytterdel. Hjälmen har en förlaga i nordtyska original och denna typ av kittelhatt är mycket vanligt förekommande hos oss. Stångvapnets förlaga finns på Livrustkammaren och avbildningar av liknande enkla vapen hos enklare soldater är mycket vanlig.

Ryttarens vapentröja är tillverkad av Vea Collins
Sadel, lans och remtyg är tillverkade av Stefan Hansson
Dockorna har Catrin Abrahamsson tillverkat
Fotsoldatens kläder är sydda av Tommy Hellman